Skurkföretag är inte lika kul som i julkalendern.

Arbetsmarknadsminister Lena Nordmark (S) vill komma åt fler organiserade skurkföretag.Bild: Claudio Bresciani/TT

Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. HDs hållning är oberoende liberal.

Berättelserna om familjen Knyckertz blir nästa julkalender i SVT. De populära barnböckerna skrivna av Anders Sparring och illustrerade av Per Gustavsson skildrar en hederlig tjuvfamilj vars största bekymmer är att sonen Ture vanartas och helst av allt vill lämna familjeyrket och bli polis.

Böckerna, och säkerligen också tv-programmet när det väl är klart, diskuterar rätt och fel med glimten i ögat. Minsta dagisbarn vet ju trots allt att man inte ska stjäla.

Verklighetens skurkföretagare är dessvärre långt ifrån lika charmiga. Särskilt den organiserade brottsligheten, som inte längre bara sysslar med knark och annat som är solklart olagligt. Den har långsamt ätit sig in i samhället där den driver företag inom LSS och andra skattefinansierade verksamheter på ett vis som inte fanns på samma sätt för ett par generationer sedan. Till och med coronapandemin har kriminella lyckats göra till en födkrok när gäng erbjuder förtvivlade och utblottade restaurangägare generösa ”lån”.
Den organiserade brottsligheten kostar samhället stora pengar i uteblivna skatter, felutbetalda bidrag, momsbedrägerier och annat fusk. Rapporten Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten från 2019 slog fast att polis, åklagare, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och flera andra myndigheter i samverkan på bara några år återvunnit en dryg miljard från såväl dömda organiserade skatte- och bidragsfuskare som från försäljning av beslagtagna guldur och sportbilar.
En del av den nya brottslighet pågår i företag som utåt ser helt legitima ut. För att få bukt med denna företagarkriminalitet har utredaren Michael Sjöberg på uppdrag av arbetsmarknadsminister Lena Nordmark (S) föreslagit att åtta myndigheter ska kunna utbyta information och uppgifter med varandra för att komma åt den. Enligt Nordmark handlar det ofta om multikriminella aktörer som bygger sin verksamhet på svartjobb, illegal arbetskraft, skenanställningar, människohandel, dålig arbetsmiljö och bidragsbrott.
Sjöberg konstaterar i sin utredning att det finns ett hundratal typer av uppgifter spridda på de berörda åtta myndigheterna som om de samkördes lättare skulle kunna komma åt den här typen av grova lagbrott. Han föreslår själv inga lagändringar, men vill att man ska kunna koncentrera sig på bland annat vilka som tar emot olika form av företagsstöd och att det ska bli lättare för de olika myndigheterna att finna och dela uppgifter om misstänkta verksamheter som redan finns dokumenterad i de respektive verksamheterna.

Att genomföra sådana samkörningar utan att samtidigt utsätta en mängd individer för integritetsintrång blir en grannlaga uppgift. Samtidigt försvinner enorma belopp årligen genom organiserat moms-, skatte- och bidragsfusk. För att inte tala om det stora mänskliga lidande som svartarbetande illegala eller skenanställda människor utsätts för.

Den här typen av kriminalitet är direkt systemhotande, den mjölkar det allmänna på pengar och undergräver tilliten till samhället.

Det är så långt från familjen Knyckertz idealiserade tjuvtillvaro det går att komma.

Läs artikeln här!

Läs artikeln här!

Leave a reply

error: Content is protected !!