Nattkamp i EU om klimat och Turkiet

Av: TT

Publicerad: 11 december 2020 kl. 00.33
Uppdaterad: 11 december 2020 kl. 01.43

Julskyltning utanför toppmöteslokalerna i Bryssel där EU-ländernas stats- och regeringschefer suttit samlade sedan lunchtid i torsdags.

Foto: Olivier Matthys/AP/TT

Julskyltning utanför toppmöteslokalerna i Bryssel där EU-ländernas stats- och regeringschefer suttit samlade sedan lunchtid i torsdags.

EU-länderna är till sist överens om en långtidsbudget och hur man ska gå vidare med sanktioner mot Turkiet.

Men klimatmålen för 2030 är desto knivigare att enas om.

Torsdagskvällen i Bryssel rann över till midnatt, utan att det fanns några klara tecken på ett snart slut för de 27 EU-ländernas sista toppmöte för i år.

Då hade man redan suttit bänkade sedan klockan 13 på torsdagen.

De kvarvarande tvistoämnena var dels klimatförändringarna, dels relationen till Turkiet.

I den sistnämnda frågan kunde ledarna under tidig natt komma överens om sanktioner mot enskilda turkiska befattningshavare.

– De valda åtgärderna är att det kommer att införas sanktioner mot individer och att beslut om ytterligare åtgärder kan fattas om Turkiet fortsätter sitt letande (efter olja och gas utanför Cypern), säger en diplomat med insyn på förhandlingarna till nyhetsbyrån AFP.

Grekland och Cypern tryckte hårdast på för att få övriga EU att markera så tufft som möjligt mot president Recep Tayyip Erdogan och hans styre. Föreslagna ordalydelser om att framöver söka bättre samordning med USA och be ministerrådet att ta fram fler turkiska befattningshavare som kan drabbas av sanktioner har ansetts för svaga av regeringarna i Aten och Nicosia.

Utsläppsdiskussion har fastnat

Visserligen konstaterade toppmöteskällor redan tidigt på torsdagen att ledarna är ”brett eniga” om den föreslagna målsättningen på att minska utsläppen till år 2030 med ”minst 55 procent”, jämfört med nivåerna år 1990.

Diskussionen har dock fastnat i detaljer, när framför allt Polen, Ungern och Tjeckien efterlyser formuleringar för att garantera användandet av kärnkraft och naturgas.

Vid midnatt väntade ledarna fortsatt även på den genomgång av brexitläget som utlovats efter kommissionsordförande Ursula von der Leyens middag med Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i onsdags.

Budget i hamn

Det som EU-ledarna ändå hann med var att till sist nå en uppgörelse om nästa långtidsbudget och EU:s stora coronastöd.

”Europa går framåt! 1,8 biljoner euro för att sätta kraft bakom vår återhämtning”, twittrade von der Leyen sedan Ungern och Polen gått med på att lyfta sitt blockerande veto.

Budgetglädjen grumlas dock med rejält spretande åsikter om hur det egentligen gick till när de två motsträviga länderna ändrade sig. Var det Ungern och Polen som gick de övriga till mötes av rädsla för att förlora en massa stöd? Eller var det tvärtom majoritets-EU som vek ner sig för att få sin budget på plats?

Nöjd Löfven

Statsminister Stefan Löfven (S) tillhör de nöjda.

”För första gången sedan EU bildades görs nu en koppling mellan rättsstatens principer och utbetalning av pengar – det är historiskt och en stor framgång för Sverige som har drivit på för detta under flera år”, skriver Löfven i en sms-kommentar till TT inifrån toppmötet.

Den kompromiss som nåddes handlar bland annat om att ett utlåtande från EU:s domstol ska sökas, innan de nya rättsstatsreglerna börjar gälla. Därmed kommer införandet att dra ut på tiden, vilket tolkats som en eftergift till de två vetohotande länderna, som båda har parlamentsval de närmaste åren.

Polen har redan meddelat att man kommer att ta de nya reglerna till domstol för att pröva om de är förenliga med EU:s grundlagar.

”Texten gäller”

Löfven betonar ändå att det inte blir någon ändring av de regler som Ungern och Polen så hårt motsatt sig.

– Den texten gäller. Den har inte ändrats i sitt syfte. Där har Polen och Ungern fått acceptera den här texten som parlamentet och ministerrådet har kommit överens om, sade Löfven vid en pressträff med svenska journalister inför toppmötets start.

Innan långtidsbudgeten kan träda i kraft krävs nu också ett slutligt godkännande från EU-parlamentet, som väntas rösta om saken under nästa vecka.

Under fredagen avslutas EU-toppmötet med diskussioner om kampen mot terrorismen och det ekonomiska samarbetet i eurozonen.

Publicerad: 11 december 2020 kl. 00.33

Läs artikeln här!

Läs artikeln här!

Leave a reply

error: Content is protected !!