”Det som sker i Stockholm upplevs inte nödvändigtvis som framtiden”

Men han önskar jubilaren också något av helt annan karaktär: Nattens ljus och rörelse. Glamour.

– Vi har för lite kändisar i Göteborg. Vi har för lite av de som dräller runt Stureplan i Stockholm, som som drar till sig annan publik som i sin tur försörjer krogar och nattliv.

Fredrik Jerlov säger att han längtar efter att i en post-pandemivärld ”även en tisdag i november det skulle kunna vara mer än en sittning för ett mer levande kvällsliv”.

Fredrik Jerlov på promenad på Kungsportsavenyn och Östra Hamngatan – här, och på andra håll – önskar han sig mer folkliv om kvällarna.
Fredrik Jerlov på promenad på Kungsportsavenyn och Östra Hamngatan – här, och på andra håll – önskar han sig mer folkliv om kvällarna. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Han som drivit prisbelönta reklambyråer och jobbat med kommunikation och medier hela sitt vuxna nu 57-åriga liv – i dag är han knuten till Rud Pedersen Public Affairs – kopplar denna göteborgska brist på glitter och röda mattor till en av avigsidorna med att vara andrastaden, den som både har att förhålla sig till huvudstaden och vill tänka bort den.

– Min önskan hänger förstås ihop med att kändisarna söker en plattform att agera ifrån. Och det är inte konstigt att media, produktionsbolag och tv centreras kring huvudstäder. Men det är olyckligt att Göteborg har halkat efter lite där, säger han.

Flera före honom har drömt om och lobbat för en ”stor” tv-kanal som styrs från Göteborg. Jerlov säger det därför själv:

– Ja, det är lite sent att önska sig just det. Men staden måste se värdet i allt det där. Vid sidan av alla ingenjörer hade lite mer glamour inte skadat oss.

Det rött lysande hjärtat vid Stora hamnkanalen kom på plats förra vintern. Här, ett femtiotal heter från Gustav II Adolf-statyn på torget med samma namn, är hemma för Fredrik Jerlov. Han har kontoret ett par hundra meter bort.
Det rött lysande hjärtat vid Stora hamnkanalen kom på plats förra vintern. Här, ett femtiotal heter från Gustav II Adolf-statyn på torget med samma namn, är hemma för Fredrik Jerlov. Han har kontoret ett par hundra meter bort. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Det är inte avsikten, men vårt samtal i DN:s intervjuserie med röster om födelseårsbarnet Göteborg som under 2021 firar att det är 400 år sedan kung Gustav II Adolf undertecknade stadsprivilegierna, snuddar ändå vid – Stockholm.

Fredrik Jerlov som noga följer trender inom sin egen bransch tänker att en jämförelse därifrån säger något mer allmänt om förändringstempo. På gott – och på ont.

– För några år sedan kollade jag på reklambyråerna med störst omsättning. Stockholm har på fem år fått åtta nya byråer på topp-tio-listan. I Göteborg tittade jag tio år tillbaka, alltså dubbelt så lång tid. Ändå var åtta av tio byråer i topp desamma. Det säger något. Visst är det är naturligt att dra sig dit upp om man vill något i min sektor, men här finns också en skillnad i attityd. I Stockholm är man individualister, man bygger den egna resan, här är det mer kollektivet, man är lojal med laget. Och vi stressar inte så förbaskat.

Denna till synes eviga jämförelse med Storebror (som allt fler samtidigt hörs hävda att göteborgarna inte är lika upptagna av längre), bottnar inte bara i attityder och kynne. Skillnader i viss fundamenta är anslående:

● Göteborg har visserligen vuxit snabbt – men Stockholm ännu snabbare. Men andelen utrikes födda är två procentenheter högre i Göteborg än i Stockholm och åtta procentenheter högre än rikssnittet. ”Världen” ligger på så sätt närmare Göteborg.

● Utrymme mot trängsel: I Göteborg används 30 procent av landytan till bebyggelse, i Stockholm 55 procent.

● Inkomstgapet har sedan 1970 ökat. Nu tjänar göteborgaren i snitt 27.433 i månaden mot stockholmarens 32.517 kronor. Samtidigt är en bostadsrätt i huvudstaden hela 56 procent dyrare än i Göteborg.

● Kommunalskatten i Göteborg är radikalt högre, 2,78 kronor.

● … men samtidigt har Göteborgsområdet lägre arbetslöshet och för första gången har Göteborg gått om ifråga om hur många miljarder som näringslivet satsar på forskning och utveckling.

Linbanan över Göta älv som den var tänkt att se ut innan politikerna förra vintern stoppade projektet.
Linbanan över Göta älv som den var tänkt att se ut innan politikerna förra vintern stoppade projektet. Foto: Tomorrow AB/Göteborgs stad

Det sistnämnda är helt centralt, menar Fredrik Jerlov.

– Det är länge sen Göteborg var en arbetarstad. Nu är ingenjör den vanligaste titeln. Vi är duktiga på utveckling. Trovärdigheten har vi genom stadens historia, med industrierna. Ingen annan svensk stad har samma utgångsläge. Nu gäller det att beskriva nyttan som i sin tur skapar attraktion, varför flytta hit och jobba här?  Där finns ett arbete för staden att göra, ytterst för stadsdirektören. Kålle och Ada tillför inte så mycket framåt. Men det gör sådant som älvstranden, linbanor, Karlatornet, att bygga främsta evenemangsarenan i Norden.

Fredrik Jerlov har tidigare haft egna reklambyråer. Nu konsultar han kopplad till public affairsbyrån Rud Pedersen. Han är på fritidsbasis engagerad i Liberalerna.
Fredrik Jerlov har tidigare haft egna reklambyråer. Nu konsultar han kopplad till public affairsbyrån Rud Pedersen. Han är på fritidsbasis engagerad i Liberalerna. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Vad spelar relationen till Stockholm för roll? Är den i förändring?

– Numera känner sig inte göteborgaren underlägsen, snarare tvärtom. Det som sker i Stockholm upplevs inte nödvändigtvis som framtiden. Det är många som med fog menar att det är vi som är framtiden och jag tycker inte det finns en lillebrorkänsla i dag.

En till iakttagelse på 08-temat..:

– Stockholmare älskar att försöka prata göteborgska, men det är ett sätt att göra oss lite mindre, lite mer exotiska.

I Göteborgsdebatten är Jerlov ingen stående hejaklacksledare, och så här långt kommen i intervjun bör läsaren känna till att någon opolitisk tyckare är han inte. Han är medlem i Liberalerna och har för partiets räkning ett förtroendeuppdrag i kommunen som vice ordförande i Liseberg AB.

Som styrelsemedlem i kommunala Lisebergsbolaget för Liberalerna har Fredrik Jerlov varit med och beslutat om tvåmiljardersinvesteringen av ett stort hotell och en vattenpark. Detta byggs just nu.
Som styrelsemedlem i kommunala Lisebergsbolaget för Liberalerna har Fredrik Jerlov varit med och beslutat om tvåmiljardersinvesteringen av ett stort hotell och en vattenpark. Detta byggs just nu. Foto: Liseberg AB

Han är också rådgivare om strategi och kommunikation både lokalt och på riksplanet. Hans svar på DN:s frågor om stadens styre bör läsas i det ljuset.

Det politiska fältet är kraftigt splittrat och Alliansen, där Liberalerna ingår, styr med stöd av 24 av 81 mandat. Kan politiken alls hantera stadens utmaningar?

– Ingen är väl nöjd med den parlamentariska situationen. Men jag tycker att Helene Odenjung (L:s nys avgångna gruppledare) och Axel Josefson (M:s gruppledare) ska ha stor respekt för att man lyckades sy ihop en kommunledning med Alliansen för första gången.

– Men med det sagt önskar jag att vi kommer in i en fas där vi säger ja oftare än nej. Vi har en räddhågsen, försiktig kultur nu. Så byggs inte en intressant stad.

Valet av ny ledare för Liberalerna i kommunen slutade till Axel Darviks fördel.

– Jag tror att Darvik uppfattar sitt mandat som att ändra på saker, att han går in med den ambitionen. Jag tror inte att svaret ”nej” är en valvinnare framgent och jag upplever att många tjänstemän i staden delar den uppfattningen. Att det kommer en mer offensiv agenda snart.

Behöver Göteborg någon sorts ”samlingsregering”? De typiskt ideologiska frågorna är inte så framträdande nu.

– Det är svårt att vara ideologisk lokalpolitiker. Närmast krampaktigt värks skillnader fram och det blir känslor som styr. Det behöver städas bort. Göteborgsandan måste stå för nåt annat. De som vill göra något.. det är deras tur att kliva fram nu.

På senare tid har många rubriker handlat om de olika stadsbyggnadsprojekt som fastnat i utredningsleran kring älven allt medan beräknade underskott stigit i sådan takt att ett besök på Casino Cosmopol på Packhuskajen kommit att framstå som en jämförelsevis trygg investering.

Tågtunneln Västlänken byggs just nu och får tre stationer, Centralen, Haga och Korsvägen.
Tågtunneln Västlänken byggs just nu och får tre stationer, Centralen, Haga och Korsvägen. Foto: Trafikverket

Men då säger Fredrik Jerlov:

– Stan har en urstark balansräkning. Pengar är knappast ett argument. Det är politisk träta och räddhågsenhet som behöver sättas stopp för. Principdiskussionen runt tågtunneln Västlänken är typisk. Där revs känslor upp hos människor som ville ha något att vara emot. Jag tror faktiskt att Västlänkenstriden mycket var och är en kommunikationsfråga. Hade man kallat den för den första delen av vår tunnelbana, Göteborgs metro, hade vi aldrig haft den här diskussionen.

Apropå kommunikation skriver Jerlov ”Årets talare 2019” Christer Olssons böcker där artificiell intelligens, AI, är ett inslag. Det är det även i hans eget nyhetsbrev. Jerlov har gått en distansutbildning i AI vid Oxforduniversitetet och skriver sådant som att AI-professorer räknar i genomsnitt med att år 2046 inträder fasen med super-AI, ett AI som är medveten om sin egen existens.

Jerlov gör en koppling till klimatfrågan.

– Om man tittar på alla kurvor inser man att det är för sent, det går inte att bromsa ner till 1,5 grader eller två. Det skulle kräva en annan idé, annan attityd till utveckling. AI är det enda som har potential att fixa det här. Allt annat utvecklas linjärt men AI exponentiellt, lär sig själv att lära sig själv. Så jag tänker att vi kan känna hopp, en förväntan, om att hitta lösningar på det vi behöver lösa, som mat, klimat, energi.

Fredrik Jerlov på Junggrens. ”Här är jag kanske uppvuxen mest. Det var här jag tog min första Marlboro”.
Fredrik Jerlov på Junggrens. ”Här är jag kanske uppvuxen mest. Det var här jag tog min första Marlboro”. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Men Göteborg, menar han, bör inte bara invänta den utvecklingen.

– Alla städer med ambition att påverka utvecklingen måste skaffa sig förståelsen. Vi borde ha utbildning om AI i skolan i Göteborg nu, direkt. Lägga energi på att få eleverna att intressera sig och förstå. Är vi beredda när det kommer?

Apropå skolan i Göteborg. Integrationsbristen menar många är skriande. Stan är kraftigt segregerad. Även om resultaten förbättras lämnar många nyanlända skolan utan fullgod utbildning. Frågan är tätt knuten till kriminalitet och utanförskap. Vad behöver ske?

– Frågan är komplex, men visst är det där ett sänke. Men inför allmän värnplikt! När Karl och Abdullah hamnar under en gran ute i skogen i gröna kläder spelar namnet ingen roll. Det finns inga bättre integrationsprojekt. Det vore det första jag skulle göra som statsminister. Bara hämta dem och kör ut dem i skogen, putsa skorna och marschera. Tjejerna också!

Två döttrar har han och kanske spelade det roll för det interna utspel han gjorde för några år sedan i den legendariska göteborgsklubben Örgryte IS fotbollsstyrelse. Jerlov har Öis i blodet, hans pappa var ordförande en tid.

– Jag kom in med höga ambitioner men fick se elitfotbollen inifrån och fick väl tyvärr mina onda aningar bekräftade.

Pia Sundhage på en bild från 13 juli 2017, i Arnhem i Nederländerna. Till vänster om henne Lilie Persson, assisterande förbundskapten. Jerlov ville ha Pia till Örgrytes herrlag.
Pia Sundhage på en bild från 13 juli 2017, i Arnhem i Nederländerna. Till vänster om henne Lilie Persson, assisterande förbundskapten. Jerlov ville ha Pia till Örgrytes herrlag. Foto: Maja Suslin/TT

I Sveriges första fotbollsförening finns många som drömmer om hur det en gång var, upplever Jerlov, och 2015 när han kom in rådde åter tränarbryderi. Så han tog sats:

– Jag sa ”vi var den första föreningen, varför inte då också bli den första med en kvinnlig tränare?” Pia Sundhage var between jobs då. ”Varför inte fråga henne?”, frågade jag övriga styrelsen. Men jag fick i praktiken ingen respons alls, det var som att prata ut i tomma luften. Det bottnar i en massa fördomar. Men jag står för det fortfarande. Om Öis skulle plocka in Pia, bli först, skulle det generera massor av energi, nya sponsorer, ta Öis in i frågor där föreningen ändå finns, som i samhällsansvaret. Idén är fortfarande bra hos den klubb som tar steget.

Nu har Göteborg tagit sitt steg in i sitt 400:e år som stad. Vad borde den ge sig själv i present?

– Självförtroende!

Läs mer: Klockan slår för Göteborgs – bantade – jubelår

Läs artikeln här!

Läs artikeln här!

Leave a reply

error: Content is protected !!